Föreläsningar
Observera att föreläsningarnas ordning kan avvika från numreringen nedan. Kontrollera noga i schemat vad som gäller för den grupp du går i. Här anges litteraturen kort, för exakt litteraturhänvisning se litteraturlistan under annan flik.
Föreläsning 1: Läroplaner och läroplansteori.
Föreläsare: Leif Östman
Föreläsningen behandlar förskolans men även skolans läroplaner i historiskt och samhälleligt perspektiv. Läroplanen sätts också in i ett sammanhang där även andra styraspekter av skolan tas upp. Vidare ges exempel på läroplansteoretisk forskning.
Litteratur:
Biesta, Giert (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, Vol. 50, No. 1, 2015
Englund, Tomas; Forsberg, Eva; Sundberg, Daniel (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. s. 5-61, 80-115
Lundgren, Ulf P. (2014). Det livslånga lärandet.
Pramling – Samuelsson, Ingrid (2014) Barndom och pedagogik
Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för yngre barn
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik, Kap 1, 2, 4 och 5
Föreläsning 2: Didaktiska perspektiv.
Föreläsare: Karin Hjälmeskog
Didaktik, som har rötter både i vetenskapliga traditioner och undervisningspraxis, utgör idag ett centralt kunskapsområde inom förskollärarutbildningen. Föreläsningen introducerar olika inriktningar inom didaktisk forskning, samt behandlar grundläggande begrepp och teorier inom didaktik.
Litteratur:
Broady, Donald (2007a). Den dolda läroplanen.
Broady, Donald (2007b) Trettio år efteråt ett återbesök hos den dolda läroplanen. Englund, Tomas (1991). Didaktisk kompetens.
Kansanen, Pertti & Meeri, Matti (1999) The didactic relation in teaching – studying – learning process
Liberg, Caroline (2014). Att vara lärare - den didaktiska reliefen
Sund, Per (2014). Att välja undervisningsinnehåll.
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik, Kap. 6 och 8
Östman, Leif (2008). Analys av utbildningens diskursivitet. Normer och följemeningar i text och handling
Föreläsning 3: Att presentera arbetet med Lpfö på webben.
Föreläsare: Lars Weiselius och Karin Hjälmeskog
Uppgiften att skapa en webbsida introduceras. Vid föreläsningen diskuteras hur man kan göra och vad som är viktigt att tänka på.
Föreläsning 4: Individ, skola, samhälle.
Föreläsare: Karin Hjälmeskog
I denna föreläsning introduceras delar av John Deweys utbildningsfilosofiska idéer om individ, skola och samhälle samt relationen mellan dem. Begrepp som demokrati, erfarenhet, värden, kontinuitet och interaktion är centrala. Jämförelser görs med Bronäs & Runebou som kan uppfattas ha operationaliserat vissa av Deweys idéer.
Litteratur:
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Urval, inledning och kommentarer av Ulf P. Lundgren, Sven Hartman, Ros Mari Hartman: Mitt pedagogiska credo, s. 45–56, Barnet och läroplanen, s. 106–125, Demokratin och skolans organisation s. 152-162 samt Erfarenhet och utbildning s. 163-219
Dewey, John (1933/1996). En analys av det reflekterade tänkandet
Bronäs, Agneta Runebou, Niclas (2010). Ämnesdidaktik: en undervisningskonst
Föreläsning 5: Förskoledidaktisk forskning: förskola för hållbar utveckling.
Föreläsare: Maria Hedefalk
I denna föreläsning ges exempel på hur didaktisk forskning i förskolans verksamhet kan se ut. Föreläsaren har empiriskt undersökt hur fenomenet ”undervisning” tar sig uttryck i förskolans verksamhet och hur undervisning ser ut när barn för möjlighet att utveckla sina kritiska handlingsförmågor, särskilt när det gäller frågor om hållbarhet.
Litteratur:
Andersson, Kristina & Gullberg, Annica (2012). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower the children?
Hedefalk, Maria, Almqvist, Jonas & Lundqvist, Eva (2015). Teaching in preschool
Hedefalk, Maria; Almqvist, Jonas & Lidar, Malena (2014b). Teaching for action competence
Föreläsning 1: Läroplaner och läroplansteori.
Föreläsare: Leif Östman
Föreläsningen behandlar förskolans men även skolans läroplaner i historiskt och samhälleligt perspektiv. Läroplanen sätts också in i ett sammanhang där även andra styraspekter av skolan tas upp. Vidare ges exempel på läroplansteoretisk forskning.
Litteratur:
Biesta, Giert (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, Vol. 50, No. 1, 2015
Englund, Tomas; Forsberg, Eva; Sundberg, Daniel (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. s. 5-61, 80-115
Lundgren, Ulf P. (2014). Det livslånga lärandet.
Pramling – Samuelsson, Ingrid (2014) Barndom och pedagogik
Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för yngre barn
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik, Kap 1, 2, 4 och 5
Föreläsning 2: Didaktiska perspektiv.
Föreläsare: Karin Hjälmeskog
Didaktik, som har rötter både i vetenskapliga traditioner och undervisningspraxis, utgör idag ett centralt kunskapsområde inom förskollärarutbildningen. Föreläsningen introducerar olika inriktningar inom didaktisk forskning, samt behandlar grundläggande begrepp och teorier inom didaktik.
Litteratur:
Broady, Donald (2007a). Den dolda läroplanen.
Broady, Donald (2007b) Trettio år efteråt ett återbesök hos den dolda läroplanen. Englund, Tomas (1991). Didaktisk kompetens.
Kansanen, Pertti & Meeri, Matti (1999) The didactic relation in teaching – studying – learning process
Liberg, Caroline (2014). Att vara lärare - den didaktiska reliefen
Sund, Per (2014). Att välja undervisningsinnehåll.
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik, Kap. 6 och 8
Östman, Leif (2008). Analys av utbildningens diskursivitet. Normer och följemeningar i text och handling
Föreläsning 3: Att presentera arbetet med Lpfö på webben.
Föreläsare: Lars Weiselius och Karin Hjälmeskog
Uppgiften att skapa en webbsida introduceras. Vid föreläsningen diskuteras hur man kan göra och vad som är viktigt att tänka på.
Föreläsning 4: Individ, skola, samhälle.
Föreläsare: Karin Hjälmeskog
I denna föreläsning introduceras delar av John Deweys utbildningsfilosofiska idéer om individ, skola och samhälle samt relationen mellan dem. Begrepp som demokrati, erfarenhet, värden, kontinuitet och interaktion är centrala. Jämförelser görs med Bronäs & Runebou som kan uppfattas ha operationaliserat vissa av Deweys idéer.
Litteratur:
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Urval, inledning och kommentarer av Ulf P. Lundgren, Sven Hartman, Ros Mari Hartman: Mitt pedagogiska credo, s. 45–56, Barnet och läroplanen, s. 106–125, Demokratin och skolans organisation s. 152-162 samt Erfarenhet och utbildning s. 163-219
Dewey, John (1933/1996). En analys av det reflekterade tänkandet
Bronäs, Agneta Runebou, Niclas (2010). Ämnesdidaktik: en undervisningskonst
Föreläsning 5: Förskoledidaktisk forskning: förskola för hållbar utveckling.
Föreläsare: Maria Hedefalk
I denna föreläsning ges exempel på hur didaktisk forskning i förskolans verksamhet kan se ut. Föreläsaren har empiriskt undersökt hur fenomenet ”undervisning” tar sig uttryck i förskolans verksamhet och hur undervisning ser ut när barn för möjlighet att utveckla sina kritiska handlingsförmågor, särskilt när det gäller frågor om hållbarhet.
Litteratur:
Andersson, Kristina & Gullberg, Annica (2012). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower the children?
Hedefalk, Maria, Almqvist, Jonas & Lundqvist, Eva (2015). Teaching in preschool
Hedefalk, Maria; Almqvist, Jonas & Lidar, Malena (2014b). Teaching for action competence